Midsommar och semester

Midsommar firade vi hos kompisar en bit utanför stan...och när man är en stor familj som vi så går det åt lite packning när man ska vara borta ett dygn..


Det är knappt att vi får in både Olga och barnvagnen...men med lite teknik , styrka och envishet så går det .
Karbinhakar går åt till buren som synes...Olga kan öppna dörren aldeles själv, trots att man drar i en hasp och dörren måste lyftas en bit upp för att öppnas...men med lite teknik, envishet och framför allt styrka går visst det också bra :-)
Karbinhakarna behövdes då tanken var att Olga skulle sova i samma hus som fem urgulliga katter och det hade inte gått utan bur kan jag säga...är det något Olga gillar/hatar (vet inte vilket och vågar inte utmana ödet genom att testa) så är det katter....
Och vem kan motstå dessa:



Hur fina som helst..men lite svårt att se vilket huvud som är vems, jag kan faktiskt inte riktigt luska ut hur dom två rödare katterna har lyckats böja sina nackar...4 kattungar ska det vara på bilden i alla fall....

Då även grannarna hade midsommarfest och pga katterna så fick Olga sitta fast i lina...men hon verkade inte misstycka det minsta, bara man får vara med där saker och ting händer så är hon nöjd...och en blandras mellan setter och labrador var också med...så Olga och han fick några promenader bort till en fotbollsplan där dom kunde leka av sig mellan varven...så det var en trött Olga...det blev både sent och mycket bus.


Sen har vi hunnit med lite turistande i Östergötland med omnejd också...Olga har varit i Gränna och här är hon på en lekplats i Vadstena:


Barnen var med också förståss...


Det hela fortlöpte ganska fint faktiskt, förutom att Olga satte sig och pinka utanför en fin inredningsbutik i Gränna...då svor matte vill jag lova för innan dess hade vi gått Grännas bakgator upp och ner och presenterat Olga för varenda fin gräsplätt för att hon skulle uträtta sina behov där...nej då...det dög inte...utan hon måste sitta utanför en affär med turistbussar passerande och pinka...läääänge...för vi hade ju rest långt...hela 11 mil eller nått...jag tror ibland hon gör saker för att retas...
I Vadstena drog hon i kopplet som en besatt...och vi fick leta upp en djuraffär och köpa en halskedja till Olga..för när hon har sitt halsband så tror hon att det är hon som ska draaa hela sällskapet framåt men när hon har kedja så går hon faktiskt brevid...utan att man behöver dra något i kopplet...först fick jag skicka ut barnen från djuraffären då dom testade varenda pipleksak som fanns och satte Olga i extas...sen skulle vi prova kedja med en butiksinnehavare som kollade in Olga med skräckblandad förtjusning.."hon väger över 30 kilo va".."bara muskler, eller hur!"...Ja...muskler är det...men hon väger inte mer än 22 svarar jag...vi behöver en kedja för hon drar så in i vassen...och fram plockas mer eller mindre en kätting...nja, något mindre hade vi tänkt oss får jag säga...det slutar med att vi går därifrån med en kedja...55 cm lång "mindre kan hon inte ha...den får ni inte över det där huvudet"....Jo, tänk...det gick alla tiders att få den kedjan över huvudet...hemma i kvarteret lirkade sig Olga ur och sprang in i en trädgård och jagade boll...husse ringde från mobilen och var upprörd så nu har vi köpt en ny kedja...

Dragkamp i Vadstena:



När den kedjan införskaffades fick jag hjälp av en tjej...en som förstod..."Hej, jag behöver en kedja, inte för tunn eller för tjock...det får inte göra ont på henne...har en Bullterrier"..Jaha...blir svaret...du har en Bullterrier..då spelar det ingen roll vad du har för kedja för dom känner inget i alla fall...har själv haft en..var fodervärd åt en hane från 6 månaders ålder tills han var 1 år...det var det värsta jag varit med om...och bland det bästa...dom är ju sköna dom där hundarna...men man blir inte klok på dom...dom hittar jämt på bus...jag fick stänga av TV'n och gå och lägga mig 22:00 varje kväll för annars stog hunden och skällde på mig...jag lovar, 22.00 prick kom han lufsande om TV'n var på...lika bra att lägga sig...för envisa är dom ju...SÅ SANT...vad skönt det är att träffa någon ibland som verkligen FÖRSTÅR hur underbara Bullterrier kan vara....och hur jäkliga dom kan vara...MEN midsommarafton skötte sig Olga exemplariskt...jag var så stolt över henne...hon manglade bara ner en 3-åring för att överösa honom med pussar en stund...men det är ju sånt som hör till, och 3 åringen tog det hela bra...men det var det enda!! Tänk...hon kanske, kanske (vågar knappt hoppas) börjar att lugna ner sig och bli en sån där Bulle som man kan ta med överallt utan att orsaka kaos..har hon mognat månne???

//Matte Anna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback