olgabus

Det har faktiskt hänt mer än en gång att jag och Olgas husse (förlåt oss Olga) har funderat över hur smart (eller Korkad) Olga egentligen är...men nu är jag övertygad, hon är smart...smartare än både sin husse och matte skulle jag tro. Jag har förstått att hon inte gör någonting som inte tjänar hennes egna syften. Säger man "Sitt" till Olga så kan hon kika på en som om hon aldrig hört det ordet förut...men se har man riktigt gott godis så sitter hon bara man hinner säga "S"..och är godiset riktigt gott så kan hon "stå", "stanna", "nej", "hopp"  och "ligg"...för att i nästa stund när godiset är slut glömt bort vad hon heter! Likaså har hon utmanövrerat oss när det gäller att få gå ut på baksidan. Vi försöker ha ett bra promenadschema, men när Olga var liten fick hon även gå ut på baksidan och kissa....nu vill hon snarare ut och gräva hål, skälla på förbipaserande eller leka jordfräs. Direkt efter en promenad kan hon stå där och vilja ut...då hon omöjligt kan vara kissnödig igen, men se öppnar vi inte dörren efter första skall så kissar hon inne..rent demonstrativt skulle jag tro...sen ser hon ut som hon tänker "ni skulle ha öppnat"...vad gör man? Däremot så lyckades hon igår när hon skulle göra en protestkissning kissa ner sitt eget tuggben...hur smart är det?? Då tänkte vi att..nää hon är nog inte så smart i alla fall....MEN...sen när vi satt där i soffan på fredagskvällen och tittade på TV så sprang Olga mellan vardagsrummet och hallen ett par gånger....hon brukar ju för det mesta vara där vi är, så beteendet var lite märkligt...men tredje gången så kom  hon....med sitt favorittäcke, som hon har i sin bur, på släp...valet mellan täcket och vårat sällskap blev för svårt så hon hämtade helt enkelt täcket....imponerande!!! Så nu är vi helt övertygade om att Bullterrier är bland dom mest begåvade raserna som finns...det är våran åsikt för tillfället i alla fall...

/Matte Anna

Så oskyldig uppsyn och ändå så envis....jag skaffade mig snabbt ett mål med träningen av Olga som jag halvt hysteriskt vrålade till sambon någon vecka efter Olgas hemkomst ..."Visst f-n ska det väl kunna gå att dammsuga även om man har en bullterrier!!!! samtidigt som jag fick ge upp den dagen och låta henne sitta i buren en stund medan dammråttorna tuktades. I julas nåde vi nog kulmen tror jag...då hade det gått ett halvår och vi hade gått från sitta i buren till springa med brevid..fast utan att hänga i slang, sladd eller munstycke, hurra! Men nu skulle jag dammsuga barr  under granen....som ju var helt fantastisk i Olgas ögon med alla vackra kulor som ramlade ner på golvet om man vevade runt med skallen tillräckligt brutalt i granen och som dessutom ledde till Olgas första "bulle-trans"....så ni försår, granen var helig...dammsugaren måste dö sa Olga....NEJ, låt den leva sa matte och cirkusen var i full gång...matte tappade tålamodet och Olga triggades ännu mer att se till att dammsugaren skulle lämna denna flock och fly...."Mamma, det är någon som knackar...säger plötsligt sonen...Nej, det är ingen säger jag....jo, det är någon utanför som vill in....Jag som hade fullt upp med att rädda damsugaren samtidigt som jag höll i granen med andra handen för att den inte skulle välta hörde inte alls några knackningar men gick med på att kika ut till slut....där stog Olgas kompis Pia med matte. "Hej, hur går det? Vi hörde er ut hit....tänkte att vi står kvar en stund...jag vet ju hur det kan vara med en Bulle". Tack och lov att det var Pia med matte och inte någon kompis till barnen med förälder eller så....dom hade garanterat inte stått kvar särskilt länge! Men tänk, idag fick jag lön för mödan...min envishet har lönat sig....på samma sätt som Olgas envishet lönar sig ibland när vi inte är snabba nog att förstå vad som är på gång....Bäst när jag gick där och tänkte tankar som "Dammsugaren är min" och "jag bestämmer"...ni vet, rena rama "mannen som kunde tala med hundar" andan (ni har väl sett på TV 4 + hihi) så går Olga in i sin bur och leker med en tennisboll istället...åhhh vad min fina hund är duktig...det tog bara 7 månader att komma dit...imorgon sätter vi fart mot nya mål..."visst f-n ska det väl gå att torka golv även om man har en bullterrier" ??

/Matte Anna

Nu när matte kommit på att det här med blogg inte är så svårt...så måste det komma ett nytt inlägg...genast. Så här ser jag ut idag, stor och ståtlig...och på min favoritplats...i hagen. Precis brevid där vi bor finns en hage man får vara i så här års när den inte är upptagen av kossor...här gillar jag att spatsera och spana, har man tur så får man se fasaner...rekordet är 7 på en och samma gång. Det allra bästa är dock att här kan man stöta på kompisarna...för tänk...här i lilla Ljungsbro där vi bor, ja faktiskt i Brunnby som området heter så är vi hela 4 Bullterrier som bor! Vi träffades i hagen på nyårsafton och grillade korv till lunch med hussar och mattar, supermysigt! Det är jag, och sen har vi Nikki och Pia, som bor tillsammans och är 5 respektive 1/2 år...och så har vi "lilla" Texas...snart 4 månader ungefär. Vi är allt ett skönt gäng!
Hälsningar/Olga

Här är hon, våran Olga...Bowler Hat's Lea. Född i Fotskäl den 4/4-06 och är nu en dam i
sina bästa/värsta år...allt beroende på dagsformen. Kan vara from som ett lamm för att
sedan byta skepnad och bli en riktig Bullterror som vi kallar henne då. Så liten som hon
är på bilden känns det nästan som hon aldrig varit...inte ens ett år sedan men knappt man
kommer ihåg...konstigt..Nä, nu är Olga en stadig dam, mitt uppe i sitt första löp och lite
allmänt förvirrad av alla sprudlande hormoner...men fortfarande lika söt förståss.
Så, ni som hittat hit...VÄLKOMNA till Olgas Blogg!

Välkommen till min nya blogg!