Vård av barn
Vård av barn är vad Olga har ägnat sig åt den senaste veckan...och hon gör det bra. Där barnen har legat har man hittat Olga...hon trivs mycket bra med att agera värmedyna och sjuksyster. Helst skulle hon också vilja kontrollera det barnen äter...genom att provsmaka allt först, men eftersom det slutar med att endast Olga blir mätt så tjatar matte fy och nej....man får inte sno saker och absolut inte sådant som barnen har...i munnen. Det blir ju så att man får både äta och dricka i soffan när man är liten och sjuk och Olga tycker att dom reglerna ska gälla även för henne...även om hon varken är speciellt liten längre och absolut inte sjuk. Olga tog "vård av barn" uppgiften ett steg längre igår och tänkte att hon även skulle vårda hela kvarterets ungar....genom att smita ut när matte hämtade posten (och för två sekunder glömde att vi nu har en Olga inte en Rasmus....) och sladdar förbi matte som står där i ett par hala tofflor, posten under ena armen och en telefonlur i den andra....och ser hur Olga sätter iväg mot två försktäckta barn...SKIT!!! Jag får sladda iväg och skrika ömsom OLGA HIT....och "stå still, hon är inte farlig"...eller hur, försök övertala två 5 åringar att stå still när Olga kommer i full galopp, det är ju ungefär som att be Olga låta Oxfilén vara ifred som ligger i hennes matskål...typ. Olga springer fram och hälsar glatt, passar på att hoppa upp och lägga tassarna på en av barnens axlar och ge henne en rejäl puss...sen kommer jag fram och får precis tag i hennes svans innan hon ska pussa nästa barn...phu. Hon är inget farlig..(inget svar), blev ni rädda (ena tjejen nickar), vill ni kanske hälsa på Olga nu när jag håller henne (tveksamt ja från den ena, och NEJ från den andra...som ger mig en arg blick och går med bestämda steg iväg...) snacka om att känna sig dum, och den blicken förtjänade jag...sen fick jag halka hemåt på mina tofflor med en Olga under armen och samla ihop den post som nu låg utspridd på gatan...kul.
Nåja, skulle ni råka surfa hit (man vet aldrig vad 5-åringar kan nu förtiden :-) så FÖRLÅT oss, Olga och mig...hoppas vi ses en annan gång när Olga är kopplad så vi kan prata under lite mer avslappnade former...
Ja just det, telefonluren jag höll i den andra handen gick för övrigt sönder...så var det med det.
/Matte Anna
Ständigt sysselsatt!
Japp...ständigt sysselsatt är man om man har en Bullterrier på 10 månader och två barn som samtliga verkar ha prickat in någon fas av trotsålder. När sambon sen åker på någon superförkylning med närmare 40 graders feber och endast i sakta mak kan gå mellan soffan och sängen så har man att göra...
Vet inte om man kan kalla det trots...nej, Olga är mest störig i största allmänhet...och feg. Så fort mörkret sänker sig och hon råkar se sin egen eller någon annans spegelbild i fönstret så förvandlas hon till mördar Olga...fast fegheten lyser igenom...så skulle det stå ett monster därute så tror jag att hon likt Schooby doo skulle kasta sig upp i mattes famn och darra! En annan av Olgas mindre goda sidor är att hon tror att allt som ligger på golvet är ätbart...så är inte fallet när man har en lillhusse som är 4 år och en lillmatte på 2 1/2 år! Det som sen ska plockas upp av matte i en liten svart påse kan faktiskt vara riktigt varierande och ganska underhållande...på plats nummer 1 över skummiteter ligger för tillfället regnbågskorven...jo, så blir det faktiskt om man sätter i sig ett halvt paket med kritor och toppar det med en bit ballong...
Häromdagen när vi rensade ut en klädkammare lyckades jag hitta det lock som hör till våran termos! Den man sätter dit för att överhuvudtaget ha någon nytta av sin termos, hurra...på väg ner med en uppsjö av bråte åker den lilla packningen av som gör att termosen håller tätt....den tar jag på väg upp igen tänkte jag och glömde för en stund att jag har Olga....för när jag 3 sekunder senare var på väg upp igen så står hon där i trappen och ser ut som hon tuggar tuggumi för att sedan snabbt svälja när jag närmar mig...så nu kastar jag den där förbaskade termosen och fortsätter vara lycklig över att vi ännu inte behövt uppsöka veterinär....observera, ÄNNU inte....det är bara en tidsfråga är jag rädd....
/Matte Anna
Vet inte om man kan kalla det trots...nej, Olga är mest störig i största allmänhet...och feg. Så fort mörkret sänker sig och hon råkar se sin egen eller någon annans spegelbild i fönstret så förvandlas hon till mördar Olga...fast fegheten lyser igenom...så skulle det stå ett monster därute så tror jag att hon likt Schooby doo skulle kasta sig upp i mattes famn och darra! En annan av Olgas mindre goda sidor är att hon tror att allt som ligger på golvet är ätbart...så är inte fallet när man har en lillhusse som är 4 år och en lillmatte på 2 1/2 år! Det som sen ska plockas upp av matte i en liten svart påse kan faktiskt vara riktigt varierande och ganska underhållande...på plats nummer 1 över skummiteter ligger för tillfället regnbågskorven...jo, så blir det faktiskt om man sätter i sig ett halvt paket med kritor och toppar det med en bit ballong...
Häromdagen när vi rensade ut en klädkammare lyckades jag hitta det lock som hör till våran termos! Den man sätter dit för att överhuvudtaget ha någon nytta av sin termos, hurra...på väg ner med en uppsjö av bråte åker den lilla packningen av som gör att termosen håller tätt....den tar jag på väg upp igen tänkte jag och glömde för en stund att jag har Olga....för när jag 3 sekunder senare var på väg upp igen så står hon där i trappen och ser ut som hon tuggar tuggumi för att sedan snabbt svälja när jag närmar mig...så nu kastar jag den där förbaskade termosen och fortsätter vara lycklig över att vi ännu inte behövt uppsöka veterinär....observera, ÄNNU inte....det är bara en tidsfråga är jag rädd....
/Matte Anna